Venus gör sitt bästa för att skymma solen nästa vecka

Nästa vecka kan du få se vad ingen nu levande människa någonsin sett: en Venuspassage. Venuspassagen infaller den 8 juni mellan 07.19 och 13.22, förra gången det inträffade var 1882. DN har en lång artikel om den historiska betydelsen av sådana här passager, astronomerna kunde t.ex. lära sig hur stort vårt solsystem är.

DN har också en instruktion om hur du gör om du vill titta på passagen. Som vanligt, titta aldrig rakt in i solen utan riktiga solfilter, även med solglasögon kan du bli blind. Man kan gå till Observatoriemuseet i Stockholm och titta, äta brunch och lyssna på föredrag.

European Southern Observatory har satt upp en webplats om venuspassagen.

Genpatent inte patent längre

Ett amerikanskt företag, Myriad Genetics, fick för tre år sedan patent på en gensekvens som man trodde låg bakom ärftlig bröst- och äggstockscancer.De har sedan krävt att alla sjukhus i Europa ska sluta göra egna bröstcancertest, och istället skicka testerna till Myriad Genetics lab i USA, något som är mycket dyrare. Men det skall inte behövas nu när patentet är upphävt i Europa.

Varför EPO, Europeiska patentverket, upphävde patentet verkar enligt vetenskapsradion vara för att man först patenterade fel gensekvens. NyTeknik nämner inte det utan skriver bara att det var p.g.a. bristande uppfinningshöjd, andra forskare hade också hittat genen. EPOs pressrelease blir jag inte klokare av. Myriad Genetics kan överklaga beslutet och det lär de väl göra men EPO har fattat ett vettigt beslut, stå fast vid det.

Rufsig i håret? Skyll på generna.

Forskare på Johns Hopkins University i USA har hittat en gen, kallad frizzled 6, som styr mönster i håret. OK, det kanske är svårt att skylla dagens frisyr på generna men hur virvlar och andra grundmönster i håret ser ut verkar styras av dem.

BBC
Resultaten publiceras i PNAS

Norge vill öka sin valjakt

Norge vill öka sin jakt på vikval eftersom valarna äter torsk. Det har höjts röster inom folketinget för att man kan döda tre gånger så många som nu utan att hota arten.

Men, som WWF säger, det är inte valarna som hotar torsken, det är ju människan. Att döda fler valar låter som en väldigt kortsiktig lösning.

Webbsajt för fattiga länders forskare

Läste i SIDAs tidning Omvärlden om scidev.net, the Science and development network som SIDA är med och finansierar.

Forskare i utvecklingsländer har dåliga förutsättningar. Vetenskapliga tidskrifter är för dyra och det är svårt att få egna resultat publicerade. SciDev.net försöker råda bot på problemen.

SciDev.net startades av David Dickson, före detta reporter på Nature. Nätverket, som stöds av Science och Nature beskriver sitt mål som att
enhance the provision of reliable and authoritative information on science- and technology-related issues that impact on the economic and social development of developing countries.

Hur många svenska forskare har samarbeten med forskare i u-länder? För mig verkar det som att det till största delen handlar om västeuropa och USA. Att samarbeta med u-länder kan nog ge en hel del nya perspektiv, som Omvärlden skriver:

På webbsajten finns inga artiklar om fetma eller utbrändhet. Däremot om ekologisk mångfald, malaria och föreorenat vatten.


En annan websajt med fokus på fattiga länders forskning är African Journals OnLine där man får tillgång till publicerad forskning från Afrika.

Trackback

Explikation fortsätter att utvecklas, man kan skriva kommentarer och nu testar vi också Haloscans trackbackfunktion.

Ha en trevlig bloggardag.

DAMP-forskare polisanmälda

Tre personer i damp-forskaren Christopher Gillbergs grupp på Göteborgs universitet har blivit polisanmälda för att ha förstört forskningsmaterial.

Två personer, barnläkaren Leif Elinder och sociologen Eva Kärfve, har under de senaste bett att få granska Christopher Gillbergs forskningsmaterial om barn med damp. Gillberg har vägrat lämna ut materialet med hänvisning till ett löfte om sekretess till familjerna. Trots flera domar som gett de två forskarna rätt har det förblivit inlåst på Göteborgs universitet. Till slut så förstörde personer i Gillbergs grupp helt enkelt materialet istället för att lämna ut det. Kärfe menar att forskningen inte gått rätt till och säger i GöteborgsPosten:

- Damp är stendöd som diagnos. Det finns inte längre något vetenskapligt belägg eftersom allt bygger på Gillbergs forskning.

[uppdatering]
Chadie har redan kommenterat det här.

DNA-skulptur... av kundvagnar.

Roland Pipquepaille uppmärksammar att engelska affärskedjan Somerfield låtit konstnären Abigail Fallis bygga en DNA-skulptur av kundvagnar. Något för KTH (som har måttot Vetenskap och konst)?

Vetenskap och media

Gustav Holmberg skriver om Aggregerade forskningsnyheter, forskningspolitik och Den mediala vetenskapen. Frågan han ställer sig är hur media bevakar och granskar forskningen. Tar journalisterna bara universitetens pressmeddelanden och nöjer sig med det?

Träffade DN:s redaktör för vetenskap, Karin Bojs, för två år sen och pratade en del om forskning i media. Hon verkade se det som sin uppgift att inte bara ta det forskarna säger och skriva om det utan att också vara granskande.

Gustav tipsar också om två möjligheter att diskutera detta, på i Göteborg den 13 maj och ett ett seminarium på idé- och lärdomshistoria i Uppsala kring boken Den mediala vetenskapen.

Dechiffrera USA:s censurerade dokument

Claire Whelan, doktorand på Dublin City University, lyckades snabbt dechiffrera ett dokument som amerikanska försvarsdepartementet censurerat. Hennes handledare David Naccache kom på idén när han tittade på TV.

"I was bored, and I was looking for challenges for Claire to solve. She's a wild problem solver, so I thought that with this one I'd get peace for a week," Naccache says.

De censurerade orden var bara överstrukna. Genom att veta typsnittet och dess storlek så kunde Claire m.h.a. en ordlista söka igenom vilka ord som passade i det överstrukna området. Sen gjorde de en grammatikkoll för att sålla bort ännu fler ord.

T.ex. så fick hon fram de möjliga orden Ugandan, Ukrainian, Egyptian, uninvited, incursive, indebted och unofficial till meningen nedan.

"An Egyptian Islamic Jihad (EIJ) operative told an XXXXXXXX service at the same time that Bin Ladin was planning to exploit the operative's access to the US to mount a terrorist strike."

Underrättelsetjänsterna i USA sägs fundera på att ändra sättet de censurerar dokument.

Svenska forskningsnyheter på engelska

Ta en titt på Swedish research news. Swedish contributions to the advancement of science. A blog with newsfeeds. Där får du nyheter om svensk forskning (syndikerat om du vill).

Förnämligt fixat av Stefan Geens

Nu med kommentarer

Man kan nu skriva kommentarer på Explikation! Sätt igång...

Spola bara av med vatten så är operationsbänken steril

På vetenskapsradion pratade de idag om självrenande ytor. En färg som ger sterila ytor bara genom att tvätta dem med vatten skulle spara många utsläpps-liter av bakteriedödande medel. Man testar just nu flera olika ideer för att åstadkomma sådana färger, t.ex. färger som långsamt läcker klor. En annan metod skulle vara att blandai titanoxid i färgen, när ytan träffas av UV-ljus så bildas joner som bryter ner biologiskt material.

Skräp-DNA inte bara skräp.

Hittills så har man trott att de 97% av ditt DNA som inte verkar vara gener bara är skräp. Att det är gammal DNA-kod som inte används för att den t.ex. blivit skadad eller man helt enkelt inte behöver den. Under de sista åren så har man börjat ifrågasätta den synen, fler och fler bevis dyker upp för att skräp-DNA:t faktiskt har funktioner. T.ex. så är det så att stora bitar av det faktiskt transkriberas till RNA precis som generna.

Här är ett annat fynd, det finns delar av skräp-DNA som är ultrakonservativt. De bitarna av DNA ser precis likadana ut i människa, mus och råtta. Regioner som liknar dem finns också hos fiskar, kyckling och hund. Vad de här bitarna av DNA gör som är så viktigt att de måste se likadant ut hela tiden vet man inte riktigt men ett förslag är att det styr andra gener i t.ex. embryots utveckling.

Nature

Så här i vårtider.

Forskarnas nemesis sol och värme har dykt upp igen. Man lunchar och fikar på balkongen, blir det något gjort på eftermiddagen?

I'm sure the search for knowledge can wait a few more minutes.

Piled Higher and Deeper

Mät ljusets hastighet med marshmallows

Den lille hemmaforskaren bör genast köpa sig ett paket marshmallows och rusa hem/till lunchrummet och mäta ljusets hastighet.

Finding the Speed of Light with marshmallows

Genom GeekPress